Pride and Prejudice frossa

Dags för lite redovisning av den Pride and Prejudice frossning som pågått de senaste veckorna*. Det hela började med att min kompis B frågade om jag ville hänga med till London, som om någon skulle svara nej på den frågan liksom. Hade på Twitter läst om att en av mina favoritskådespelare, David Oakes, skulle vara med i en produktion av Pride and Prejudice i London under den tid vi kollade på att åka. Efter ungefär lika mycket övertalande från mig som hon behövde göra på mig så inhandlades biljetter till detta. Återkommer till detta senare.

Kände såklart att jag ville fräscha upp mig lite på historien så laddade ned den som ljudbok från LibriVox. Handlingen är väl känd för de flesta så går inte in på den mer här men kan varmt rekommendera den här inläsningen. Jättebra gjord. Ger den 5/5 i betyg.

Någon vecka innan vi åkte så visades även filmen från 2005 på tv vilket jag såklart inte kunna missa. Tycker om Matthew MacFadyens (en annan favorit) tolkning av Mr Darcy, men är lite skeptisk till Kiera Knightly som Lizzie. Många saker är ju kortade och borttagna från filmen, som alltid, men kostymdrama är kostymdrama. Ger denna 4/5 i betyg.

Sedan kom teaterupplevelsen som var helt fantastisk. Först och främst bra väder och utomhus i Regents Park, kvällsföreställning med vackra ljus som kom fram när mörkret trängde på. Och ensemblen var suverän. Erkänner att det var Mr Darcy som drog men Jennifer Kirby som gjorde sin teaterdebut var helt lysande i sin rolltolkning av en Lizzie som var sprudlande och rapp i replikerna. Både Rebecca Lacey som Mrs Bennett och Ed Birch som Mr Collins fick mig att skratta så tårarna rann. För den är ju rolig, det är så mycket fokus på romanserna jämnt att man glömmer bort hur mycket humor som faktiskt finns i grundberättelsen. David Oakes var ingen besvikelse heller, kul när någon man gillat på tv/film också klarar av att leverera på scen också, inte alltid den övergången fungerar så bra. Måste lägga in den här lilla videoklippet också bara för… ja kolla så fattar ni. 

* Av någon outgrundlig anledning har detta inlägg legat fördigskrivet i utkast flera veckor utan att bli publicerad så just denna frossning ägde rum i cirka juli.

Nya böcker

Även om jag inte aktivt sökt nya böcker så har det smugit sig hem några böcker på senare tid.

Först Märkta för livet av Emelie Schepp. Utspelar sig i Norrköping där jag bok så när jag var inne på Östensons en sväng och de i princip gav bort den kunde jag ju inte motstå 🙂

Smaka på Sverige!  av Lillemor Hvitfeldt. Har ju ärvt min mors fetisch för kokböcker så när jag såg denna på marknad kunde jag ju inte stå emot. Har redan testat supergott tomatpajsrecept ur den.

Trespass av Rose Tremain. Pappas fina kusin C har varit på besök från London med sin familj och det är ju så onödigt att ta med sig lästa böcker hem när de kan få ett fint adoptivhem här 🙂 Ny författare för mig så det ska bli kul, har förstått att hon skrivit ett helt gäng.

The Death Cure av James Dashner

OBS! Detta inlägg kan innehålla spoilers när det gäller de två föregående böckerna i serien.

Äntligen är alla tester över och WICKED har fått in alla sina data som de behöver. Ja eller, de behöver bara lite mer, annars skulle de ju inte vara WICKED. Alla ska nu få sina minnen tillbaka, alla som vill, för de har ett val i detta. Thomas som inte litar på WICKED för fem öre efter allt de utsatt honom och hans vänner för bestämmer sig för att det är bättre att försöka fly än att vara kvar i deras facilitet. Tillsammans med Newt, Minho, Brenda och Jorge ger de sig iväg och får för första gången se hur världen utanför WICKEDs experiment ser ut, och det är inte vackert. 

Tycker att Dashner lyckas hålla en hög kvalitet och bra tempo genom hela trilogin, och utan att avslöja något så tycker jag att han gör ett bra avslut på hela historien också. Som vanligt så får vi som läsare information i samma takt som Thomas och hans vänner och det är bitvis hjärtskärande när oförutsedda konsekvenser av handlingar och beslut kommer i dager. Det är beundransvärt hur mycket de orkar kämpa för en oviss framtid och hur starka de är i sin övertygelse att det måste finnas något ljus i tunneln någonstans, även om det hela tiden verkar släckas. Ser verkligen fram emot filmatiseringen och hoppas att de kan fånga den känsla som böckerna ger. För även om det är en hemsk framtid de lever i, och som inte skulle vara omöjlig att den faktiskt hände, så lämnar ändå Thomas och hans vänner mig med en varm känsla inombords.

Betyg 4/5

Böcker jag läst tidigare av samma författare: The Maze Runner, The Scorch Trials

Det här är den avslutande delen i The Maze Runner trilogin.

The Scorch Trials av James Dashner

OBS! Det kan förekomma delar i denna recension som är spoilers från The Maze Runner.

Denna bok tar vid precis där den föregående slutat. De har tagit sig ut ur labyrinten och till säkerheten hos WICKED. Snart står det klart att testerna inte är slut och nu måste de enligt angiven tidsplan ta sig genom The Scorch där det 1. kan vara oerhört varmt, 2. finns Cranks.

Berättelsen fortsätter som sagt direkt på föregående bok och vi ställs inför nya val och bekantskaper. Jag gillar det faktum att karaktärerna är lika konfunderade över vad och varför saker och ting händer som jag som läsare är. Jag gillar också att de flesta karaktärer är inte genomgående goda eller onda utan någon slags grånyans. Det är också intressant att följa Thomas och andras försök till att reda ut samband och motiv samtidigt som jag som läsare försöker att göra samma sak. Skulle jag lita på den personen?  Vilket beslut skulle jag ta där? Skickligt skrivet förutom en liten kontinuitets fadäs i inledningen. Ser fram emot den avslutande delen och förhoppningsvis lite mer svar än frågor i den.

Betyg 4/5

Böcker jag läst tidigare av samma författare : The Maze Runner

Detta är del två i trilogin som börjar med The Maze Runner.

The White Queen av Philippa Gregory

Historien utspelar sig i ett historiskt England, vilket för mig alltid är ett plus. För en gångs skull är det inte Tudor-eran som skildras (även om det finns en Tudor med på ett litet hörn) utan det så kallade ”war of the roses” som är innan. Handlingen är en blandning av historiska fakta, dramatisering och ren fantasi.

Elizabeth är änka med två barn som förlorat allt sedan hennes man dog kämpandes för Lancastersidan i kriget. Nu är det en York-kung på tronen och Elizabeth inser att det vore bra att byta sida. Det gör hon till den grad att hon gifter sig med densamme, Edward IV. Trots Edwards bästa intentioner att skapa fred i England så fortsätter krigandet, är det inte Lancastertrogna så är det hans forna vänner, eller till och med bröder, som är ute efter tronen. Samtidigt så kämpar Elizabeth att stötta sin man, stärka hans position genom att gifta in så mycket av sin egen släkt som möjligt i mäktiga familjer och föda en icke föraktfull skara barn för att säkra tronföljden.Dessutom tar hon och hennes mor till magi i den mån de kan för att påverka händelserna. Magi som mer är skrock och fantasi vilket gör att det ändå känns ”trovärdigt”.

Jag gillar det historiska och jag tycker om den här typen av böcker generellt. Dock så är Gregory en aning torr i sin berättarstil, för mig hade hon gärna kunnat göra det lite mer levande ändå. Ett bra exempel på det är till exempel Hilary Mantels böcker Wolf Hall och Bring Up The Bodies. Trodde nog att det skulle vara mer sådant med tanke på att det finns mindre faktiska källor att gå på ju längre tillbaka i historien man går. Trots detta är jag nyfiken på att läsa nästa bok i serien, The Red Queen. Dessutom har jag The Other Boleyn Girl stående i bokhyllan så mer Philippa Gregory blir det.

Betyg 3/5

Läst tidigare av samma författare: Jag har inte läst något av Philippa Gregory tidigare. 

Det här är del ett i serien The Cousins’ War.

Tips! The White Queen har filmatiserats och går just nu som tv-serie i England med Max Irons som Edward IV och Rebecca Ferguson som Elizabeth. Har inte kunnat se om/när den kommer till Sverige tyvärr.

Anna Karenina av Leo Tolstoj

Varför heter den här boken Anna Karenina?  Boken hade varit så otroligt mycket bättre utan henne. Jag blir bara frustrerad av hennes beteende och resonemang i de flesta sammanhang och jag kan verkligen inte uppbringa någon slags empati för henne.  Frågan är; är hon egentligen psykiskt instabil och sjuk och det är därför hon beter sig som hon gör?  För det finns inte någon förklaring till hur hon är i tidsandan eller kulturen om man jämför med de andra karaktärerna i boken. 

Boken är indelad i två volymer med fyra delar i varje (och sen en massa underkapitel). Volym ett var förvånansvärt bra och boken kändes som en klar fyra om inte mer.  Alla ryska namn och referenser hit och dit störde inte ett dugg. Sedan började volym två och genast blev det tradigt. Jag fick riktigt kämpa för att motivera mig att läsa. Det kom en massa långa utläggningar som håller på sida upp och sida ned utan att ha någon poäng,  vare sig för karaktär eller handling. Bara i sista kapitlet blir det bra igen, men då hade boken varit nere på en svag tvåa för mig så den fick kämpa i uppförsbacke för att landa på slutbetyget den fick.

Betyg 3/5

Böcker jag läst tidigare av samma författare : det här är den första boken av Tolstoj som jag läst.

Vi läste denna i min IRL bokcirkel och som avslutning var vi även och såg den senaste filmatiseringen på bio i går.  Och oj vad mycket bättre än boken den var! Min favorit Matthew MacFadyen var brilliant (som vanligt) som Oblonsky. Kiera Knightley var bra som Anna Karenina. Aaron Taylor-Johnson, en ny bekantskap för mig, var klockren som Vronsky. Jag gillade stilen på filmen där man använt sig av teaterkulisser som formspråk och de bitvis snabba klippen mellan olika scener. Min rekommendation är läs inte boken, se filmen istället.

Betyg på filmen 4/5 (handlingen hade kunnat slimmas ned ytterligare lite)

Wuthering Heights av Emily Brontë

Nu har jag äntligen lyssnat klart på Wuthering Heights. Inte för att den var dålig, tvärt om som ni ser på mitt betyg, utan för att jag helt enkelt hade en svacka i ljudbokslyssnandet. Nu känner jag att jag håller på att komma in i det igen och denna pärla var riktigt bra och trevlig att lyssna på.

Själva grundhistorien om Cathy, Heathcliff och deras kärlekshistoria i hedlandskapet är ju ganska välkänd så jag tror inte jag behöver gå in på den någonting närmre. Det sagt så kom jag faktiskt inte ihåg många delar alls så trots att jag läst boken tidigare (och tom sett någon filmatisering) så kändes flera saker helt nya för mig. 

Denna tragiska historia är i min mening ett mästerverk på många olika sätt. Språket är vackert och de bilder som målas upp av landskapet är så bra gjorda och detaljrika att det känns som om jag vore där. Och trots att vissa detaljer gör att tidsperioden är fast så känns själva grundhistorien fortfarande väldigt nutida och inte på något sätt föråldrad. Det är synd att Emily Brontë aldrig fick någon chans att utveckla och fortsätta sitt författarskap, vem vet, hon hade kanske till och med kunnat överglänsa Jane Austen.

Ruth Golding som gjort inspelningen på LibriVox har läst in denna otroligt bra och jag rekommenderar verkligen denna version då jag tyckte att hennes sätt att läsa verkligen förhöjde upplevelsen av boken.

Betyg: 5/5 (både för bok och inspeling)

Böcker jag läst tidigare av denna författare: Jag har läst denna boken tidigare för många år sedan.

Lånta böcker

Den här gången har bokförrådet fyllts på inte med köpta böcker utan lånta. En av mina bästa vänner, B, tittade förbi och hade med sig dessa som hon trodde jag skulle gilla. Alla fem delarna i The Parasol Protectorate-serien av Gail Carriger.

Självklart botaniserade även hon i min bokhylla lite och fick med sig alla fyra delarna i Caster Chronicles-serien och Gone Girl av Gillian Flynn.Trevligt när man kan hjälpa sina vänner 🙂

Gone Girl av Gillian Flynn

Jag vet ärligt talat inte vad jag ska tycka om den här boken och det känns otroligt svårt att skriva en recension av den utan att ha med hela handlingen, men jag ska göra ett försök.

Först kan jag konstatera att Gillian Flynn är en brilliant författare. Hantverket i denna bok är superbt. Frågan är bara, räcker det alltid? 

Det tog mig ganska lång tid att komma in i boken och jag hade svårt att engagera mig i Nick och Amys historia och deras olika syn på saker och ting. Men någonstans ungefär där del två i boken tar vid så vänder det för mig och karaktärerna blir mer tillgängliga, jag börjar bry mig om vad som egentligen har hänt.

Boken är ett avancerat ”he said – she said” drama med äkta paret Nick och Amy i centrum. Vartannat kapitel berättas ur respektive perspektiv och nutid och dåtid blandas för att skapa en relativt heltäckande bild av där vi landar i slutet. Samtidigt levereras inte alla svar, på samma sätt som vi i livet inte har alla svar på varför och hur saker och ting hänt.

Så rekommenderar jag andra att läsa denna? Ja det gör jag. För den är så pass annorlunda och speciell att man bör ge det en chans och bilda sin egen uppfattning.

Betyg 3/5

Läst tidigare av samma författare: det här är den första boken jag läser av Gillian Flynn

Det här är mitt bidrag för april i enbokcirkelförallas spänningsutmaning.

Beautiful Redemption av Kami Garcia och Margaret Stohl

I denna avslutande del i Caster Chronicles serien så är inget sig likt, varken i historien eller på sättet den berättas. Precis som när jag recenserade Beautiful Chaos vill jag så här inledningsvis påpeka att det kan finnas spoilers i den här texten, både när det gäller tidigare böcker i serien och när det gäller denna bok. När det gäller det sistnämnda så ska jag se till att det inte är något direkt avgörande för njutningen av att läsa berättelsen som avslöjas.

Denna bok berättas alltså lite annorlunda. Eftersom del tre slutar med att Ethan offrar sig så att det ska kunna bli en ny ordning i världen och förhindra apokalypsen som är i antågande befinner sig inte han och Lena tillsammans. Förutom att hela bokens genomgående tema är att de ska hitta tillbaka till varandra så betyder det även att vi för första gången har delar där jaget i berättandet inte är Ethan, utan Lena. Detta lyckas författarna riktigt bra med tycker jag. Det känns naturligt i övergångarna för att läsaren ska kunna följa berättelsen, dessutom hittar de på ett bra sätt de olika rösterna. Språkligt blir det tydligt ur vems ögon vi ser och vi får en intressant inblick i hur Lenas poesi bildas i hennes tankar. 

Även om jag tycker att det är en värdig avslutning på serien, mycket bättre än t ex sista boken i Christopher Paolinis Inheritance-serie eller sista delen i The Hunger Games trilogin av Suzanne Collins, så håller den inte riktigt samma klass som de första tre. Kanske har den annorlunda berättarstilen med det att göra. Eller kanske känns inte målet lika viktigt den här gången. Visst, det är klart att man som läsare vill att Lena och Ethan ska leva lyckliga i alla sina dagar, men samtidigt känns det lite futtigt i jämförelse med förstörelsen av världen som vi känner den. 

Betyg 3/5

Läst tidigare av samma författare: Beautiful Creatures, Beautiful Darkness, Beautiful Chaos

Det här är den fjärde och avslutande delen i Caster Chronicles.