Fredagsfrågan v 6

Veckans fredagsfråga hos Bokhora är formulerad så här:

Johanna Lindbäck kan inte sluta läsa Haruki Murakami och Johanna Karlsson kan inte sluta läsa Elizabeth George – trots att de regelbundet tänker tanken. Kan ni känna igen er i att det finns favoritförfattare som man helt enkelt har svårt att sluta läsa? Trots att de kanske inte är så bra längre. Trots att man kanske får plåga sig igenom böckerna. Kanske lever man på hoppet? Kanske vill man återskapa en gammal känsla?

Vilken författare fortsätter du att läsa av gammal vana?

Jag känner inte riktigt igen mig i detta. Även om jag också t ex läser alla böcker som kommer ut av Elizabeth George och Ian Rankin så tycker jag inte att någon av dem har blivit dåliga så det känns som en pina att läsa. Visst finns det alltid bättre och sämre böcker i bokserier men i min mening finns inga jättebottennapp ac några av de författare som jag följer.

Fredagsfrågan v 4 – Tipsa om en bok som är lite äldre

Veckans fredagsfråga från Bokhora handlar om boktips:

Är man i bokbloggarsvängen blir man lätt så nyhetsfixerad. Sånt som kom ut för ett år sen känns gammalt, och det är ju sorgligt med den korta livslängden som boknyheter har idag. Tre månader. Bara! Sen kommer det upp nytt på hyllorna.

Den här veckan slår vi ett slag för gamla fast ändå nya böcker. Om du ska tipsa om något som är lite äldre och kom ut för säg minst ett år sen, vad blir det då?

(Och ännu roligare blir det förstås om du säger titlar som inte redan blivit stora succéer och tipsats om överallt.)

Oj det finns ju så många att tipsa om. Den jag vill tipsa om är väl inte helt okänd men den är helt lysande, The Woman Who Walked Into Doors av Roddy Doyle.

Fredagsfrågan v 37 – senaste sträckläsningen

Hoppar på Bokhoras fredagsfråga.

Ibland är det ju så där med en bok. Det GÅR inte att sluta förrän precis hela boken är utläst. Vilken är din senaste sträckläsare?

 

Min senaste sträckläsning var The Testament of Mary av Colm Tóibín. Men känns nästan inte som det räknas då den är så tunn. Den innan det var Etiquette & Espionage av Gail Carriger. 

Fredagsfrågan v 17 – skräpläsning?

Denna veckas fredagsfråga på Bokhora handlar om skräp. Alltså i meningen, vad gillar du att läsa för skräp?

Jag vet faktiskt inte vad jag ska svara på den frågan. Allt jag läser är för att jag vill läsa det, sedan kanske man inte gillar allt när boken väl är slut men det är ju inte riktigt det som frågan handlar om här. Jag tycker inte att det finns några skräpböcker (utom Camilla Läckberg då men det misstaget görs inte om igen). Olika böcker passar olika humör, ibland vill man ha något mer lättsamt och lättsmält och ibland vill man ha en tung klassiker. Det som en person tycker är skräp kanske är favoriten hos andra (se föregående parentes). Så mitt svar får bli, nej jag tycker inte att jag läser något skräp. Sedan vad andra tycket om vad jag läser får stå för dem.

Fredagsfrågan v 16 – Vilken bok behåller du av sentimentala skäl?

Denna veckar fredagsfråga hos bokhora handlar alltså om böcker vi inte skulle kunna tänka oss att göra oss av med. 

Jag är nog benägen att hålla med Johanna Ö här. Jag har väldigt svårt att göra mig av med någon bok alls. Möjligtvis skulle det vara om jag kanske av någon anledning skulle ha två olika utgåvor av en bok och den ena är pocket? Jag vet inte. De är ju som små vänner som står där och är fina och speciella allihop av olika skäl.

Fredagsfrågan v 15 – originalspråk? Ja tack!

Denna veckas fredagsfråga på Bokhora tar upp frågan om vilket språk man föredrar att läsa böcker på, dvs om man läser i original hellre än översättning (förutsättning att man kan originalspråket). 

Mitt svar på frågan är ett rungande JA! Kanske bidrar det faktum att jag bodde två år i Dublin efter gymnasiet att jag känner mig trygg med engelskan, men jag vet att jag föredrog engelska böcker i original redan innan. 

För mig är svaret på varför lika självklart som enkelt, du kan aldrig få ut exakt vad författaren tänkt sig i en översättning. Punkt. Språkliga nyanser försvinner och inte sällan blir det helt enkelt fel för att översättaren förstår inte vad som står, att det är slang för något t ex, vilket bara gör det pinsamt att läsa. Sen ska jag väl säga att jag inte är så ”snobbig” (som min mor brukar kalla det) att jag inte kan läsa översatta böcker. Får jag dem i gåva gör jag det så klart, men väljer jag själv, så nej. 

På samma sätt läser jag inte svenska böcker översatta till engelska, det skulle ju vara absurt av exakt samma anledningar som jag läser engelska böcker på engelska.

I övrigt känner jag inte att jag behärskar något annats språk tillräckligt väl för att kunna läsa en hel roman på det språket. Norska och danska är lite gråzoner, skulle nog kunna läsa i original där (när jag läste på universitetet förekom det texter och föreläsare på båda språken och det funkade) men i ärlighetens namn blir jag nog lite skrämd där och väljer översättning i de flesta fall. Men jag ska jobba på att bli bättre på det och försöka mig på en Harry Hole eller liknande i original endera dagen.

Fredagsfrågan v 11

Idag undrar de på bokhora om det någon gång händer att man undviker ett helt författarskap för att man avskyr/ogillar författaren i fråga som person.

Intressant fråga tycker jag. Jag undvek länge Camilla Läckberg eftersom jag har svårt för henne som person, eller i alla fall, som hon presenteras som person i media i de flesta sammanhang. Jag försökte lägga det åt sidan häromåret och försökte läsa en av hennes böcker, Tyskungen, som enligt mig är ett totalt magplask, inte för storyn i sig, men för hur det svenska språket massakreras i den.

Annars har jag nog egentligen aldrig tänkt någon sådan tanke medvetet.

Red: När jag läste igenom några av svaren på bokhora insåg jag att jag helhjärtat höll med om ett par författare som togs upp som exempel av flera där, nämligen Björn Ranelid och Alex Schulman. 

Fredagsfrågan v 10

På Bokhora firas Internationella kvinnodagen genom att lyfta fram vilken favorit man har bland kvinnliga författare.

Som vanligt har jag svårt att välja bara en men mina absoluta favoriter måste vara Val McDermid och Elizabeth George. Båda har jag läst i många år nu och håller alltid koll på när det är något nytt på gång.