Äntligen fredag och i denna veckas jerka undrar Annika :
Finns det något särskilt du brukar haja till över när du läser en bok?
Hmmm, haja till och haja till, det är kanske fel att säga men något som brukar få mig att le på ett speciellt sätt när jag läser en bok är när det nämns något jag har en personlig koppling till på något sätt. Det kan vara någon mindre stad i Storbritannien (inkluderar ju fortfarande Scotland när jag skriver detta iaf), favoritmusik eller film är också en sådan sak. Kan även vara vissa, oftast dialektala, uttryck som gör det. Jag tror hör igenkänningsfaktor i kombination med något som kanske inte är så känt som får mig att haja till lite.
Vet inte om det är så tydligt vad jag menar eftersom jag (som vanligt) har svårt att komma på några specifika exempel.
Trevlig helg!
Annas Bokbord 
Tja, ser ju ut som om Skottland fortfarande kommer att höra till Storbritannien, nu är ju nästan alla röster räknade.. Jag hajar också till för platser där jag varit.
Jo men det har ju varit nära gränsen hela tiden, mycket spännande och intressant ur många aspekter.
Visst är det kul att känna igen platser och musik i böckerna.
Speciellt sånt som känns lite mer ”udda”
Igenkännande är nog det som väcker starkast reaktion hos mig också 🙂
Ja det känns ju som en extra dimension till det man läser
Eller när en författare använder udda uttryck som en själv också brukar använda!
Ja sånt är kul 🙂
Ja det är sant saker man på något vis känner eller har personlig koppling till då så.
Mia
Verkligen
Tyckte det var svårt den här veckan. Platser som är bekanta är väl det jag hajar till mest på.
Ja det var svårt att komma på något bra svar
Det där med tex film känner jag igen, alltid kul när författaren har med något man själv gillar eller iaf har en personlig koppling till
Precis!
Ah, så rätt du har 🙂 Jag reagerar också när jag känner igen något, film, bok… vad som.
Kul att vi reagerar på samma saker:)
Just det, om någon favoritmusik nämns så brukar man ju mysa lite extra 🙂
Eller hur:) Speciellt om det är något lite mer ”udda”
Jag håller med 🙂
🙂
Igenkänningsfaktorer är alltid trevliga.
Eller hur 🙂
Att känna igen sig i ord, platser, känslor, o.s.v. är positivt. Kan bara hålla med om att det säkert kan få de flesta av oss att le en smula. 🙂
🙂
Visst hajar man till när det skrivs om orter , musik, film mm som man själv har anknytning till.
Ja verkligen
Igenkänningsfaktorn är viktig tycker jag med, det skapar en beröringspunkt och det känns roligt när man stöter på något bekant eller en miljö man varit i förekommer.
Så kan det nog vara, jag minns att jag gillade när Helen Tursten lär Irene Huss flytta till Guldheden, där jag bott två år av mitt liv…